Fröken S: Frankrike-England 2011

För tredje gången i år var det dags att packa ner passet och bege sig iväg på ett äventyr. Denna gång var det en av mina önskeresemål, att korsa Engelska kanalen.

Så från att ha lämnat av fröknarna hos föräldrarna så begav vi oss av mot Skavsta och en fligth som startade 07.40, vilket blev lite av vårt resetema - lustiga restider :)

Restauranggatan i Amiens

Första anhalten var Paris och Beauvais flygplats. Det var en lustig känsla att flygplatsen som var ett tält med trätrallgolv för 6 år sedan numer var en ansenlig flygplats med två terminaler. Därifrån tog vi (och en vresig fransman) bussen till Amiens. En ganska okänd men sevärd fransk stad med en miniatyr Notre Dame och Jules Vernes hus.

Katedralen i Amiens som lystes upp med ett ljusspel på kvällen. Mäktigt, nästan en magisk upplevelse trots regn

Jules Vernes hus

Dagen efter tog vi tåget till Rouen där vi i väntan på bussen till nattens övernattning spenderade några timmar. Bland annat kunde man äta macron-glass, som jag gillade mer än T.

Gågatan i gamla Ruoen

Macroner var lika populära i Frankrike som i Sverige, här i glassform.

Efter ca en timmes bussresa klev vi av i den franska byn Saint-Saens där vi skulle bo på Bed and breakfast hos Jean-Marie, en äldre fransk man som köpt ett gammalt fallfärdigt läkarhus och rustat upp det till ett B&B. 10 minuter efter det att vi kommit fram anlände även ett medelålders engelskt par och det visade sig att rummet blivit dubbelbokat. Som tur var fanns det ett annex där engelsmännen kunde bo. Vi hade även förmånen att äta hemlagad fransk middag. Avacadoröra till förrätt, Gravad lax med rödkål och matvetefyllda tomater till huvudrätt och middagen avslutades med ungsbakat äpple med vaniljsås och aprikosmarmelad och lokalproducerad Calvados.Till detta drack vi en mycket god cider, även den lokal.

Maison dr Vassaux, Saint Saens

Våra planer var att ta oss vidare till Dieppe dagen efter men det visade sig att bussresande ditt skulle, enligt vår värd, vara besvärligt så han erbjöd sig att skjutsa oss de 35 km då han ändå kunde göra sig några ärenden i staden. Något vi var väldigt tacksamma över.

I Dieppe flaggades både Franskt och Brittiskt

Dieppe är kanske mest känd för Räden i Dieppe 1942. Ett misslyckat landstigningsförsök under WW II. Utöver många krigsmonument finns ett gammalt Normandiskt slott. Det var även från Dieppe vi korsade Engelska kanalen med färja - vi och lastbilschaufförerna. Tilläggas kan även att färjan enbart går kl 5 på morgonen och 18 på kvällen. Vi valde att åka den tidigare avgången för att utnyttja tiden så mycket som möjligt. Men det kändes inte helt fantastiskt att stå i ösregn på färjeterminalen kl 4 på morgonen med sina resväskor.

Så nära kom vi havet under semestern

Färjan som tog oss över kanalen

Överfarten tog 4 timmar och vi anlöpte Newhaven kl 8 på morgonen. Jag måste erkänna att jag aldrig tidigare promenerat av en bilfärja via pålastningsrampen. Det var skönt att tågstationen låg i anslutning till färjeterminalen och tåget som skulle ta oss till Brighton var inte långt borta.

Royal Pavilion

Väl framme i Brighton lyckades vi få en tidigt incheckning på Hilton, precis framför den numer nedbrunna västra piren. Efter en tupplur och lite uppfräschning gav vi oss ut på gatorna och jag blev helt förälskad i Brighton. Atmosfären, lugnet, partyt, folklivet, restaurangerna, kaféer och barer, arkitekturen, graffitin, shoppingen, ja allt man kan önska hos en stad på ett mycket behändigt och välpackat sätt. Detta är en stad jag absolut kommer att återvända till.

Så var det... ;)

West pier som brann ner 2003.

För första gången åt jag Fish ´n chips med ärtpuré och remouladsås - mums tyckte jag. T var inte övertygad :)

Efter tre nätter tog vi tåget upp till London för en planerad shoppingvistelse (fast nu hade vi ju nästan shoppat klart redan). Från att ha bott på enorma Hilton fick vi nu pressa in oss på ett litet hotellrum nära Paddington station där toaletten var så liten att dörren inte gick att öppna på grund av att den slog i handfatet. Vi besökte ett par favoriter från förra årets Londontripp men bullret, stressen, trafikkaoset förtog känslan något.